Garden show i slottsträdgården

Dagen började med att jag steg upp med Edith 05.15 som då redan varit vaken ett tag, på frukosten spillde sen Viggo ut, inte ett, utan två fulla glas med mjölk över det dukade bordet, golven och hans stol (dessa spillda glas alltså utöver Ediths måltidsenliga spillande och matkastande). Det var helt enkelt en otroligt seg start på helgen. Ut ur dörren kom vi till sist och jag köpte en iskaffe och en mandelcroissant på superfina stället Noir och livet ljusnade avsevärt, när vi närmade oss The garden show skulle jag vilja påstå att det var på topp! Edith somnade i vagnen och vi gjorde en barkbåt med Viggo, hoppade i halmen, hälsade på höns, tittade på blomster och åt alla världens möjliga blad som Antonin glatt berättade om. Barnen var glada och gick med på att hålla handen när vi valsade genom folkmassor och blomsterstånd och det var sådär drömmigt idylliskt.

IMG_4710

IMG_4718

IMG_4721

Medan resten av familjen lummade iväg till en plats under träden stod jag i kö till pastasalladen med vilda örter och pesto och jag var den näst sista personen att hinna beställa innan det tog slut! Vilken sanslös vinst när man är en familj på blodsockerfallets branta kant.

IMG_4723

IMG_4725

IMG_4727

Mätta, glada och nöjda traskade vi hem genom sommarmalmö och längs vägens kanter plockade jag ihop en bukett till köksbordet. Vi hann även köpa med oss melon på Davids hall så Antonin slängde ihop vattenmelonpinnglass när vi kom hem och himla tur var det! När vi skulle äta middag grät Viggo stora tårar och kanske har han fått höstblåsor i munnen, det ända som lindrade var iskall nygjord melonglass! Vilka små turnissar vi är ändå. Haha, och lite lustigt att jag visst inte fick för mig att ta en enda trädgårdsbild på hela dagen, det var barnens dag helt enkelt 😉

johanna

Share on FacebookPin on Pinterest

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *