Vi spenderade nästan tre dagar i Christin och Antons otroligt vackra sommarhus på västkusten. Jag sa ”så mysigt” ungefär tre gånger i kvarten och det var så mycket svensk sommar det kunde bli. Sol och moln, kallt i havet, mygg, hallonbuskar och väggkantsbuketter, allt hanns med!
Barnen sprang barfota och gungade under äppelträdet och var ständigt fulla av röda små fläckar på kinder och kläder efter alla hallon de mumsade i sig. De nässläde sig och grät och jagade varandra och skrattade och allt som liksom hör till. Kan omöjligt säga vad som var mysigast, om det var att vakna till nybakt surdegsbröd och pannkakor och äta frulle till kaminens sprakande eller om det var de fantastiskt goda middagarna på kvällen med ett glas vin, härligt umgänge och sovande barn. Kanske var det att öppna dörren och gå ut med barnen i det daggvåta gräset och bara höra fåglarna och insekternas surrande. Åh vad jag vill bo i ett hus! Min plan är att ta mitt körkort nästa år så kommer vi i alla fall ett steg närmre drömmen.

Eldstad i vardagsrummet, vedeldad spis i köket och ett köksfönster med trädgårdsvy precis vid diskhon, kan det bli drömmigare?
Tack igen Christin för några av sommarens bästa dagar!