Allt är OK

14383432_10154352324461900_2062016897_n

Gick förbi denna påväg till jobb i morse och tog det som ett tecken, livet är ok, allt är ok. Skön start på dagen. Det är så dubbelt att vara förälder ibland. Cyklade till slottsträdgården efter förskolan idag, trädgården var i full sensommarblom och septemberljuset sådär magiskt.

14371878_10154353680956900_216156770_n

14383539_10154353680531900_1901011734_n

14389935_10154353680306900_533541335_n

14349022_10154352998011900_715383844_n

Viggo sprang alldeles lycklig och skrattandes på gångarna och jag försökte att liksom etsa det där minnet fast i huvudet någonstans. Samtidigt som livet känns mer härligt levande än någonsin sörjer jag hans lilla person som bara växer iväg. Det har varit en skakig vecka för oss båda. Han har haft en del incidenter på förskolan just nu där han inte själv har sagt ifrån utan det blir upp till personalen att upptäcka det. Vad gör man när man har ett barn som inte säger ifrån? Som (allra oftast) inte ger tillbaka. Mitt hjärta går i tusen bitar och mitt fokus blir helt fel. Jag har hela veckan gått och funderat på hur jag ska göra för att skapa en förändring hos honom men där i slottsträdgården bara slog det mig. När vi skrattade och bara älskade varandras sällskap, han är det bästa jag vet just för att han är han. För att han är sådär mjuk, försiktig och lite omständig och envist ska sitta alldeles själv ibland när vi fikar. Jag vill allra helst att han bara ska få utrymme att vara just så, mitt älskade barn.

14389924_10154353680096900_1449638722_n

johanna

 

Share on FacebookPin on Pinterest

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *