Dejt, yatzy och barnkräk

Igår var jag på dejt med Antonin. Maria kom trampandes i ilfart efter jobb och tog hand om kidsen medan vi traskade över till Káos och åt helt idiotmumsiga rawfoodbakelser och spelade yatzy. Vet inte hur era drömdejter ser ut men denna hamnade högt på min lista! Mitt i vardagen, ett litet hemligt, mysigt och finurligt andrum. Skönt.

img_7739

img_7741

img_7738

img_7742

 

Vi gick hem, nattade kidsen och Antonin drog vidare på fifakväll. Jag hängde med Maria hemma på soffan, bland levande ljus, choklad och ingefärsdryck med varm mjölk och honung resten av kvällen. Totalt mys alltså. Vi var uppe precis sådär lite försent för ens eget bästa och när jag äntligen kröp ner under täcket blev Edith sjuk och kräktes i sängen där Viggo också sov just igår. Bara att flytta sovande barn, skölja sängkläder, boka tvättid, torka kräk och tvätta Edith som var alldeles oförskämt glad. Det enda man vet alldeles bombsäkert angående livet med barn är att inget, absolut inget blir som man tänkt sig. Tusen gånger bättre, hundra gånger värre och aldrig som man tänkt sig. Jag är glad att jag och Antonin ganska snabbt kom över den där tröskeln där man ovan vid det nya livet självömkade i massor, över saker som sömnlösa nätter och sängkläder fulla av all världens tänkbara olyckor. Vi är ett superteam, fixar undan på två röda, han tar Viggo, jag tar Edith, ”älskar dig”, puss och godnatt. Ungefär precis så. Skönt, att livet liksom lämnas att vara just vad det är, livet.

img_7701

Och tack och lov för att det i livet finns en Maria, världens bästa, finaste moster!

johanna

Höstutflykt

2016-10-09-14-14-13Med en åksjuk son är det guld värt att hitta utflyktsmål inom rimligt avstånd. Idag begav vi oss därför till Tirups Örtagård. Väl värt en visit även i denna årstid.2016-10-09-14-05-47Både jag och sonen älskar denna typ av lekplatser med stockar och stubbar. En extra bonus idag var alla kastanjer som han kunde plocka med sig hem till samlingen.2016-10-09-14-22-28Efter lite fika, lite klättrande och ha luktat på alla kryddväxter så kändes hösten plötsligt lite mysig och inte så där fasligt ruggig som när man vaknade imorse.2016-10-09-14-32-13

signatur_moa

Kanelbullens dag och den oändliga tiden

Gick från jobb igår och hade massor av idéer om vad jag skulle hinna innan hämtning men allt som blev var en stund på soffan och röjning av köket. Tack och lov för det, för då hämtade jag barnen och var sådär glad och peppig. Det där humöret när livet får hända utan att man trillar ner i ett katastrofhål. ”Vilken härlig dag” utbrast Viggo när vi cyklade till lekplatsen. Parkerade cykeln vid caféet intill lekplatsen och inhandlade kanelbullar som sig bör, helst skulle de ju bakas hemma men det hoppade vi gladeligen över. Tror att Edith satt ner i ca 25 sekunder sen var det bara att springa efter dem små rymmarna. Kaffet skvätte över kläderna, solen sken, barnen skrattade och det var en så himla fin stund. Som om det inte vore tillräckligt drömmigt fick Antonin skjuts av en klasskompis och mötte upp oss på lekplatsen. Jisses vad jag älskar min lilla familj!

img_7664

img_7655

Hur en fika på lekplatsen ser ut i verkligheten. Kaffet som flyttas runt och kallnar medan man jagar barn mellan rutschkana och gunga och bullen man trycker i sig medan man gungar en liten och löser världskriser med en större.

img_7652

Ibland jagar man drömmen om livet med tid så att man helt missar stunderna med tid men igår fångade vi den, tiden!

johanna

Mandelmanns trädgårdar

img_7421Jag är så lycklig! Igår ringde min svärmor och frågade om vi tänkt åka någonstans och sen föreslog hon att vi kunde ta bilen till Mandelmanns. Jag har längtat dit hela sommaren och varit osäker på om vi skulle hinna innan säsongens slut eftersom det är lite knepigt att ta sig dit utan bil och körkort. Vi strosade runt och barnen sprang och klättrade och upptäckte alla hemliga gömslen, smala gångar, och lite varstans placerade trehjulingar. Vi träffade en katt som Nadine kallade Felix och som följde oss genom trädgården. Edith var alldeles stormförtjust och det var så fint att se mitt vilda, framfusiga barn försiktigt klappa katten.

img_7293

img_7318

Viggo däremot var fullständigt uppslukad av grisarna och deras bestyr, ”nej mamma, jag vill stå här hela dagen” sa han när vi ville gå vidare. Antonin och jag drömde oss bort i vår husdröm och fantiserade om vår egen trädgård och vad den ska rymma. Vilken lyckoträff att få Nadine som svärmor som liksom jag älskar utflykter!

img_7375

img_7356

img_7370

img_7393

img_7400

img_7417

img_7408

Efter en härlig och lång stund på Mandelmanns och en tur i deras butik tog vi en avstickare till hamnen i Vik där jag hastigt hoppade i vattnet, jag älskar att bada!  Jag hade stoppat med mig ett par bikinitrosor i handväskan om i fall att. Ända minus var väl bilfärden, Edith som skulle sova på vägen dit ljudade olika uttryck för sin förtvivlan över att sitta fast hela vägen både dit och hem. Viggo som inte sover på dagen somnade efter ca 10 minuters bilfärd trots alla försök och mutor, men vad gör väl det när man får en dag som igår.

img_7422

img_7430img_7433

Jag hoppas att ni också njuter av vänner, familj och livets goda i septembers varma strålar!

img_7445

img_7328

johanna

Loppisar och insikter

img_7175

Förra helgen blev en stor loppishelg. På lördagen vandrade vi runt mellan de många vackra gårdarna på St knut som passade på att hålla loppis när det var St knut-kalaset. Ofantligt tacksamt då flera av gårdarna hade sandlådor och gungor där kidsen kunde leka medan jag sakletade och fyndade. Träffade fina formfröken som jag länge följt på instagram och köpte en av hennes många fina ljusstakar. Farligt, hon sålde så mycket fint att man allra helst skulle vilja ta med sig alltihop hem i en kärra. Hembakade bullar och färskpressad äpplen såldes det också till min och barnens förtjusning. En hel trave med pippi och bamsepussel i trä fick också följa med hem.

img_7174

img_7177

img_7188

På kvällen blev det 30årsfest för en kompis och jag somnade nog vid 03 eller så och sen upp i ottan för att stå på barnloppisen i Folkets park. Har blivit lite av en tradition för mig och Moa att stå där tillsammans. Kaffe på termos, en stund utan barnen, säljer av den ständigt växande högen av urväxta plagg och fyndar såklart nya. Fiffigt deluxe! Köpte en overall till Viggo från polarn och pyret i superfint skick för 100 spänn.

Något helt annat. Ibland trillar insikter in från helt oväntade håll. Jag försöker just nu att bygga det liv jag alltid drömt om och känner mig som lilla knyttet i en muminbok, eller mer som skruttet som bara står och väntar på att ett modigt knytt ska komma. Jag har varit så fokuserad på att hitta något eller någon utanför mig själv som skulle kunna leda mig genom alla små hinder att jag tappat bort tron på mig själv. Cyklade hem till min svägerska för att möta upp sambon och barnen som var där och lekte med kusinerna. Hon har precis skiljt sig och bygger nu upp ett helt nytt och eget liv. Det bara föll över mig, som att komma till en glänta av ljus i skogen, jag kan också! Jag kan alldeles själv. Att vi alla oavsett om vi har föräldrar att hålla i handen eller ej ibland står inför saker som vi måste klara av själva. Det finns inga genvägar. Hon bjöd mig på pannkakor med sylt och grädde och kaffe med skummad mjölk. Jisses vad man har det bra egentligen! Såg en bonad på Drömmas instagram, ”all this and more”. Så enkelt men ack så fint. Att vara tacksam för det man har och ha tillit till att det kommer så mycket mer.

johanna

Päronglass!

middagDet har blivit lite av en tradition att jag, min syster och min man lagar en trerättersmiddag till min pappa varje gång han fyller år. Det är ett rätt trevligt upplägg där min man lagar förrätten, min syster huvudrätten och jag efterrätten. Det är alltid roligare att laga mat tillsammans. Det enda problemet är att vi alltid tar i lite för mycket. I år tänkte jag därför satsa på en lite lättare efterrätt. Min son har under sommaren drabbats av total päronmani tillsammans med ett nyfunnet intresse för sötsaker. När hans morfar skulle firas och jag fick ansvar för efterrätten tänkte jag därför att sonen kunde hjälpa mig att röra ihop lite päronsorbet. Sagt och gjort.glassVi blandade sockerlag med päronpuré och en skvätt citron. Ner i glassmaskinen som för övrigt är en sån där gåva man inte visste man behövde förrän man fick en. Som tillbehör stekte vi upp lite havregryn och socker i smör (sonen föredrog struten). Mums!

signatur_moa

Långsamma dagar

När man haft en jobbvecka som sugit musten ur en så kan man inte annat än vara tacksam över en riktigt långsam dag. Igår var en sådan dag. Förskolan hade studiedag så både jag och Johanna var hemma med rastlösa barn. Så himla fint när man kan sammanstråla med ett gäng barn som tycker så mycket om varandra och som tycker så mycket om att fika..2016-09-02 10.20.45Även om fikan som vanligt var över på två sekunder. Men det räckte för att två mammor skulle hinna gnälla av sig och peppa varandra lite. Och sen fick vi njuta av tre glada barn som underhåller varandra rätt bra. 2016-09-02 10.25.13Efter vår kanelbullepicknick som min son kallade det så mötte jag upp min man för att sonen skulle få göra biopremiär. Knattebion har kört igång igen på filmstaden (tips!). Läskigt tyckte treåringen när det visade sig att vi hade hela salongen för oss själva, medan hans mamma och pappa njöt (så till den grad att en av oss somnade..). Tre Alfons och en låda popcorn senare så var vi nog rätt nöjda alla tre med biobesöket ändå.2016-09-02 14.35.00

signatur_moa

Att boa

Att komma tillbaka till jobbet efter semestern blev extra tufft eftersom jag plötsligt var tre veckor mer gravid än innan. Med andra ord tyngre, tröttare, mer öm och mer kissnödig.mageOm det är något jag älskar med att vara gravid så är det att boa. Just nu önskar jag att jag fick göra det på heltid. Att mentalt ställa sig in på en ny familjemedlem genom att bädda barnsäng och tvätta bebiskläder.

DSC_1042Nu väntar jag bara på att graviditeten tar ut sin rätt så till den grad att förlossningen känns som en välkommen befrielse. Jag vet inte om jag är mer eller mindre rädd inför min andra förlossning. Första gången handlade alla rädslor om vad man inte visste. Nu handlar alla rädslor om vad man vet om förlossningsvården och alla dess brister. Jag blir lika arg varje gång jag tänker på det. Men just nu är halsbrännan mitt största problem och det känns överkomligt.

signatur_moa

Äppelkakebak!

Jag har världens härligaste unge. Hans förslag just nu handlar ofta om att vi ska gå till ett träd och plocka äpplen i en korg och baka en kaka. Tur att han har en trädgårdsnisse till pappa som kommer hem med en väska full av äpplen. I söndags när det var sådär höstruskigt väder, det är som att trycka på en nu-ska-vi-baka-knapp. Verkar som att fler har den där knappen för det kändes som hela mitt instaflöde bestod av bakade kakor.

IMG_7094

Just nu är jag i ett hav av roliga, pirriga måsten och stora vägskäl som gör mig lite disträ, skör och ofokuserad. Städning och hushållssysslor går liksom inte att få in i ekvationen. Allt har bara stannat just nu medan huvudet snurrar och surrar. Fast när det regnar då slår det till, den där fixa i köket och baka kaka lusten. En smulpaj kändes genomförbart. Kul när hela lilla familjen plötsligt vill vara med, MYS!IMG_7098

IMG_7104

IMG_7110

johanna

 

 

 

Fem timmar i en Skrylleskog

IMG_7041

Jag har världens bästa svärmor. Hon frågar om vi vill åka på utflykt till Skrylleskogen med henne. Jag berättar för Viggo som genast exalterat ropar att vi ska ha picknick och en filt och sitta tillsammans i skogen. Han är verkligen farmors unge. Får ett sms lite senare där hon (ovetande hans utrop) skriver att hon ordnar med en picknick-korg!

IMG_7079

IMG_7018

IMG_7021
Lyckan när svärmor plockar fram wienerbröd och kaffe i en termos, wohoo!

Så härligt att vara i skogen och se hur barnen leker och hur de upptäcker både skogen och sig själva. Plötsligt hoppar Viggo ett jättesprång mellan två träbänkar och jag vet inte om det var han eller vi som blev mest förvånade. Försiktiga och fundersamma Viggo. Jag gungar och klättrar och kryper på knä genom träkojstunnlar och tänker stilla att ju jobbigare jag har det i kroppen nu desto lättare när jag är 60.

IMG_7051

IMG_7045

Fem timmar i skogen bara flög iväg! Kan rekommendera varenda kotte (höhö) med barn att åka dit. Det finns en superhärlig naturlekplats dit man kan vandra och där man även kan grilla. Längtar efter höst och fler skogsutflykter med filt, varm choklad och ostmackor! Kära hösten, jag är redo nu.

johanna